Vi får ofta frågor om hur vind- och solkraft egentligen fungerar. I två delar tänkte vi ge er en sammanfattning som vi hoppas rätar ut de vanligaste frågetecknen. I första delen tog vi oss an vindkraft, i denna kommer vi att fokusera på solkraft – lokalproducerat, småskaligt och klimatsmart!

 

Ett antal solfångare och en ackumulatortank är oftast komponenterna som utgör ett solfångarsystem. Den huvudsakliga uppgiften för solfångarsystem är att ge all värme till tappvarmvatten och uppvärmning på sommaren. Under resterande delen av året behöver anläggningen assistans av ett annat värmesystem, som t.ex. en ved- eller pelletspanna, elpanna eller värmepump. Systemet behöver i stort sett inte underhållas. Det som dock behöver underhållas är kontroller av vätska och säkerhetsventiler. Vätskan i solfångaren bör bytas vart femte år.

 

Det finns framför allt två tekniker som är de vanligaste, dessa är plana solfångare och vakuumsolfångare. Plana solfångare är den mest använda tekniken när det kommer till solfångare och har använts i Sverige sedan 1980-talet då den först installerades. Den plana solfångaren är konstruerad med en glasad låda som är försedd med en absorbator av svartmålad metall med påsvetsade rör där vattnet cirkulerar. Solens strålar kan också koncentreras i andra typer av reflektorer. Vattnet som cirkulerar i systemet innehåller frysskydd.

En fördel med plana solfångare är att de på ett smidigt sätt kan inkorporeras i takkonstruktionen. Solfångaren installeras genom att takmaterialet tas bort, sedan läggs solfångaren direkt på ströläkten och övergången mot takmaterialet tätas med plåt.

 

Den andra varianten är vakuumrörsolfångare. När det gäller vakuumförsörjare finns det två olika tekniker för att omvandla solinstrålningen till värme i en vakuumrörsolfångare. Det ena sättet är att använda en absorbator som i en plan solfångare (U-rör), det andra sättet är att använda en så kallad Heat-Pipe. I den första varianten går ett kopparrör ner i vakuumröret och vänder i ett U, därav namnet U-rör. En värmebärare cirkulerar i kopparröret som innehåller glykolblandning. Glykolblandningen kyler luften i vakuumröret och förflyttar värmen till ackumulatortanken.

I det senare fallet används en Heat Pipe i vakuumröret, vilket är en kopparpistong innehållandes en vätska. Längst upp på pistongen sitter en värmeväxlare. Vätskan förångas när värmen stiger i vakuumröret och sedan stiger värmen till den når värmeväxlaren. Där kyls värmen av och kondenseras och rinner tillbaka till ner i pistongen för att på nytt hettas upp. Efter det förs värmen vidare från värmeväxlaren till ackumulatortanken.

Vakuumröret har en fördel i att den har en gynnsam isolationsförmåga vilket ser till att årsverkningsgraden blir högre än vad det blir för de andra typerna av solfångare. Vakuumsolfångare installeras uppe på takkonstruktionen och det går att påverka vinkeln mot solen genom att vrida på rören för att optimera verkningsgraden.  

 

Kina är det land där det finns mest solfångare och det är också kineserna som dominerar världsmarknaden för solfångare, cirka 75%. Därefter kommer Europa med länder som Tyskland som det land där det finns mest solfångare. Mest solfångare per capita har däremot Cypern, Grekland och Österrike. Dessa länder är en bra bit före övriga länder i Europa.

 

De flesta solfångare som används i Sverige är också installerade och tillverkade i Sverige. Det har dock skett en utveckling de senaste åren där det har blivit vanligare att importera solfångare från utländska företag. I Sverige tillverkades det på 1980-talet världens största solvärmeanläggningar och de allra flesta solvärmeanläggningar som uppförs i dag är skapade av svensk teknik.

 

För att installerar solfångare på ditt eget tak (eller tex på din bostadsrättsförenings tak) krävs i princip yta och ekonomi. Solfångare är ju till för att på sikt kapa kostnader, men det krävs likväl en installation som kostar initialt. Man räknar med att ett system är återbetalt på mellan 7-15 år. En av orsakerna till det stora spannet i år är att det är svårt att räkna på investeringen. De som vill sälja solfångare tenderar att räkna lågt och de som har andra intressen går i motsatt riktning. Ur miljösynpunkt är det ändå rimligt att anta att investeringen är god. Om man inte har ett tak eller de tusenlappar som krävs finns alternativet Verve. Vi låter de som tagit investeringen få tillbaka lite slantar på den. Du väljer själv vilken småskalig elproducent som ska få dina pengar – enkelt!

Närproducerat, småskaligt och klimatsmart!

Verve är ett elbolag som i samarbete med E.ON utmanar marknaden med ett nytt sätt att köpa och sälja el – som sluter cirkeln på ett hållbart sätt. Med ett elavtal hos oss får du förnybar energi från en gård nära dig som du själv väljer. Intäkterna för elen går till den producent du ​själv ​väljer.